onsdag 26 januari 2011

Tomt

Nu blev det tomt i huset. Min morbror kom och hämtade sonen för vidare färd mot Björnrike. Där ska de åka slalom, basta, spela poker och ha det kul till på söndag. Jag är väldigt avundsjuk men det är roligt för Anton som aldrig varit i riktiga fjällen och åkt slalom. Men det kommer att bli väldigt tomt och tråkigt här hemma.

Allt väl

Nu har jag redan kommit åter från besöket på ortopedmottagningen. Eftersom gipset fortfarande sitter bra behövde jag inte byta det idag. Med uppmuntrande tillrop över att det går så bra för mig, fick jag åka hem igen med samma gips. Härligt att slippa byta när det sitter bra. Det innebär att stygnen också sitter kvar, möjligen kan ärret bli aningen fulare, men vem bryr sig. Hade de bytt gips hade jag förmodligen fått vanligt igen och då har nog risken varit stor att jag fåt byta det igen om en vecka. Så nu får jag ha det här till dess att det känns obekvämt. Det känns bra!

Ifrågasättande

En ny dag, ryggen värker och jag ska göra mig i ordning för att åka på återbesök för en knäkoll. När jag läser morgontidningen möts jag återigen av negativa skriverier om skolan, och som vanligt så är det kritik mot lärarna som hamnar i fokus. Det finns ingen annan yrkesgupp som behöver finna sig i att bli granskade, ifrågasatta och nedvärderade på det sätt vi blir. Oftast när man diskuterar problemen i skolan är det liktydigt med dåliga lärare. Det är klart att det finns lärare som inte passar för sitt jobb, precis som det är i alla yrkesgrupper. Men inga tankar på hur alla besparingar på skolan påverkat, alla nya arbetsuppgifter som tillkommit och som tar tid från eleverna. Listan kan göras lång på alternativa orsaker. Låt oss i stället arbeta med det vi ska, utveckla pedagogiken, arbeta mot målen, arbeta för att göra skolan till en trygg arbetsplats för eleverna så att de får de bästa av förutsättningar för att nå dit de ska. Det är tur att arbetet bland eleverna ger energi och glädje och det gör att jag fortfarande tycker att mitt arbete är roligt! Jag längtar till dess att jag kan jobba igen!! Men jag önskar att samhället runtomkring ville vakna upp och inse att det inte enbart är lärarnas fel att resultaten i skolan inte alltid är så bra. De allra flesta av oss gör det bästa vi kan med de förutsättningar vi fått oss tilldelade.