Ljuset en varm sommarkväll blir alldeles speciellt. Mina röda lupiner ser nästan självlysande ut i solskenet.
På altanen är det skugga, grannens tallar skymmer solen men på framsidan kommer solen fortfarande åt att lysa upp.

Klippte gräsmattan idag, den hade klarat sig till på måndag men det verkar ju som om det ska bli regn igen så jag vågade inte vänta. Mitt knä blev inte särskilt svullet idag heller, det gick över förväntan. Allt jag kan göra som inte smärtar för mycket gör mig mycket nöjd och glad, härligt!
Fast det är fasligt mycket gräs att klippa på den här tomten måste jag få säga.....

På eftermiddagen åkte jag och hämtade sonen, på hemvägen stannade vi till på Matkompaniet och åt mat. Det var verkligen supergott, fast vi åt tidigt är jag inte det minsta hungrig ännu.

Sen har jag suttit i solstolen på altanen och läst. Boken jag började läsa i onsdags fångade in mig till sist så jag var tvungen att läsa ut den för att få reda på hur det skulle gå. Den heter "Tillsammans är man mindre ensam" och är skriven av Anna Gavalda. Man får följa fyra udda existenser under ett år i Paris och hur deras liv sakta men säkert vävs in i varandra. Jag inser att den förmodligen hade fångat in mig direkt om jag läst en längre stund från början. Men jag ska inte klaga, nu räckte den ju två dagar i alla fall. Problemet är att nu har jag inget mer att läsa här hemma.....det blir biblioteket på måndag igen!

Vilken njutning det är att med öppen balkongdörr, lyssna på alla morgonljud, läsa tidning och få sig en kaffemugg.
Just nu visar de resetips som barn ger på TV4, Barnens resebyrå.
En ursöt kille, 8 år, berättar om en väg som svänger till höger bakom hans hus där finns en hemlig sjö och det blir varmare och varmare för varje dag. Men han säger att han nog inte skulle ha berättat om det, för som han säger: -om alla som tittar åker dit så blir det för mycket folk där, för det som är skönt är att det är folktomt....Underbara spontana barnkommentarer.

I dag får jag vänta in att sonen ringer och talar om när han vill bli hämtad i stan. Annars är väl planerna i övrigt att ta det lugnt, slappa på altanen och fortsätta med min bok. Det är en pocketbok men många sidor och väldigt små bokstäver så även för mig kommer den nog att räcka ett tag. Den har dessutom inte fångat mig helt ännu vilket gör att jag inte har några problem att lägga den ifrån mig.

Nu är jag frukostsugen, så mot köket!